– vilse i din egen text

Typografi – styla din text

En stylad text!

Varför styla sin text?

Man kan ibland ifrågasätta hur viktigt det är med typografi; men tänk efter hur viktigt läsbarhet kan vara i din vardag? Den kan göra så att dina texter känns fräscha, så läsaren får lust att läsa blogg text exempelvis. Den kan pigga upp texten! Läsbarhet kan i vissa fall till och med vara skillnaden på liv och död i instruktions text sammanhang.

Vad är typografi?
Typografi är samlingsbegreppet för designandet av texter både för tryck och för skärm så att budskapet förmedlas på bästa möjliga sätt, i avseendena att både textens budskap ska nå fram till läsaren och att resultat ska bli snyggt.

Nu arbetar de flesta människorna med någon form av typografi emellanåt i sin vardag: alla som stylar ett dokument gör ju det fast utan att känna till vad det är de egentligen gör.

Vilka är typografins områden?
När man arbetar med typografi så gör man främst ett antal val:

  • Storlek på texten
  • Typsnitt – stilen på bokstäverna
  • Rak, kursiv eller fet stil
  • Spaltbredden – dvs. hur bred en spalt ska va
  • Radavstånd avstånd mellan raderna

En väldigt väsentlig del när du stylar en text är valet av typsnitt samt styckeindelningar och radavstånd då meningen är att man ska gör texten så lättläst och lättöverskådlig som möjligt och för att utseendet ska passa det man vill kommunicera.

Vad är Serif och Sans Serif?

Ett lämpligt val när man har en lång brödtext är att man väljer ett  serif-teckensnitt. Det påstås att dessa generellt är mer lättlästa/snabbavlästa i huvud-styckes-sammanhang (vanligtvis kallat brödtext). Serifer skapar ett bättreflöde i längre textstycken, genom att hålla upp avståndet mellan bokstäverna men binda ihop dem till ord-block. Det blir lättare att följa texten eftersom seriferna skapar en ”osynlig linje”.

Sans-serif-teckensnitt är det mer moderna uttrycket vad gäller typografi. Sans-serif är en benämning på ett teckensnitt utan ”fötter”. Det vanligaste använda är Verdana. T.ex. just verdana ger en tydlig ordbild även i mindre storlekar då den saknar serifer, blir alltså ej plottrig i liten storlek.

Olika typografier på skärm och webb

Med webbens genombrott har text på skärm kommit mer och mer i fokus.

Just webben innebär nya utmaningar för typografin. I takt med att elektroniken blir allt mindre, blir en stor utmaning att hitta goda typografiska lösningar även för små data och mobilskärmar. Kontrollen över det typografiska uttrycket (textens stil) på internet är mer begränsad än tidigare. Den som skapar en sida kan inte vara säker på att texten ser likadan ut hos mottagaren. Detta kan innebära onödig belastning för användaren.

Tips och trix

Man ska använda sig av ett fåtal fonter helst. Fonter ska ”stämmer överens” stilmässigt. Detta gör att läsaren känner igen sig,

Det är också bra att använda vissa typsnitt som läsaren redan känner igen och vant sig vid som passar till de flesta målgrupper. Läsaren får lättare överblick.

Om du är intresserad av att skriva så bör du också lägga lite tid på att sätta dig in ännu mer i vad typografi är och vad det kan göra för din text och hur andra uppfattar den!

Källförteckning:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Typografi (datum: 2009-11-11)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Serif (datum: 2009-11-11)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sans-serif (datum: 2009-11-11)
http://en.wikipedia.org/wiki/Typography (datum: 2009-11-11)
Typografisk Handledning, av Gunnar Rydström, Lasse Johansson, förlag: Författarens Bokmaskin, 1997-2000
Användbarhetsboken, av Tommy Sundström, förlag: student litteratur AB, 2005

Typografi är begreppet för hantverket att utforma texter både för tryck och för skärm så att budskapet förmedlas på bästa möjliga sätt, i avseendena att både textens budskap ska nå fram och att det ska vara estetiskt.Historiskt var det yrkesgruppen typografer som arbetade med typografi, medans nu efter IT-revultionen arbetar många olika; för att inte säga de flesta människorna med någon form av typografi. Allas som stylar ett dokument gör ju det fast utan att känna till termen kanske.

….

Vilka är typografins områden?

 

När man arbetar med typsättning (som hantverket typografi kallas i aktion) så gör man främst ett överläggande och ett val vilken typgrad (storlek), typsnitt, stilsort, (t.ex. rak eller kursiv), spaltbredd och radlängd och radavstånd, val av typsnitt (så som Serifer/Sans Serif, mer om det nedan). Genom använda sig av styckeindelningar och radavstånd kan man göra texten mer lättläst och överskådlig.

Detaljerade val bör också göras så som vilket avstånd det ska var mellan bokstäverna, ord och avstånd – kallat knipning – eller mellan enskilda bokstäver kallat kerning. Allt för att utseendet ska passa det man vill kommunicerar, men också för att göra texten tydlig.

Man bör även tänka på att utformning och placering av texten om det är aktuellt för ens textskapande. I utformningen ingår utformning av rubriker, underrubriker, bildtexter, titlar, fotnötter, innehållsförteckningar, tabeller m.m..

Vad är Serif och Sans Serif?Serif

Ett lämpligt val när man har en lång brödtext är att man väljer ett serif- teckensnitt. Det påstås att dessa generellt är mer lättlästa/snabbavlästa i brödtext sammanhang, brödtext kallas även huvud stycken. Serifer skapar ett flöde i längre textstycken, genom att hålla upp avståndet mellan bokstäverna men binda ihop dem till ord-block. Det blir lättare att följa texten eftersom seriferna skapar en ”osynlig linje”.

Sans-serif-teckensnitt är det mer moderna uttrycket vad gäller typografi. Sans-serif är en benämning på ett teckensnitt utan ”fötter”. Det vanligaste använda är Verdana. T.ex. just verdana ger en tydlig ordbild även i mindre storlekar då den saknar serifer, blir alltså ej plottrig i liten storlek.



….

Läsbarhet

En bild säger mer är tusen ord brukar man säga, trots det är text fortfarande det viktigaste sättet att sprida information på i

dag. Men informationen i en text kan i värsta fall gå helt förlorad om den inte presenteras på ett bra och konkret för läsaren, och därför är typografi viktigt. Men vad är då ett ”bra” sätt? Som med så mycket annat här i världen så finns det inga direkta rätt och fel inom typografin utan det mesta man har kommit fram till inom ämnet bygger på lång beprövad erfarenhet kring vad som ger en behaglig läsupplevelse och insikter i hur människans läsprocess går till.

För att försöka förklara det på ett enkelt sätt kan man säga att idealet för god typografi är att så smidigt och omärkligt som möjligt förmedla texten och tydliggöra den för läsaren och inte störa och ta uppmärksamheten från innehållet.

Typografi är ett mycket större ämne än vad man först kan tro, och för en skribent, oavsett om man riktar dig till webb eller tidning, rekommenderas starkt att läsa minst en bok i ämnet, det kommer att vara till stor hjälp.

Olika typografier på skärm och webb

Med webbens genombrott har text på skärm kommit mer och mer i fokus.

Just webben innebär nya utmaningar för typografin. I takt med att elektroniken blir allt mindre, blir en stor utmaning att hitta goda

typografiska lösningar även för små data och mobilskärmar. Kontrollen över det typografiska uttrycket på internet är mer begränsad än tidigare. Den som skapar en sida kan inte vara säker på att texten ser likadan ut hos mottagaren. Detta kan innebära onödig belastning för användaren.

Tips och trix

Man ska använda sig av ett fåtal fonter, fonter som ”stämmer överens”. Detta gör att läsaren känner igen sig,

Det är också bra att använda vissa typsnitt som läsaren redan känner igen och vant sig vid som passar till de flesta målgrupper. Läsaren får lättare överblick.

Man kan ibland ifrågasätta hur viktigt det är med typografi; men betänk hur viktigt läsbarhet kan vara i din vardag. Och att texten ska kommunicera till dig när du ska läsa av en medicins förpackning. Textens läsbarhet i det fallet kan ju faktiskt vara skillnaden på liv och död.

Källförteckning:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Typografi (datum: 2009-11-11)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Serif (datum: 2009-11-11)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sans-serif (datum: 2009-11-11)
http://en.wikipedia.org/wiki/Typography (datum: 2009-11-11)
Typografisk Handledning, av Gunnar Rydström, Lasse Johansson, förlag: Författarens Bokmaskin, 1997-2000
Användbarhetsboken, av Tommy Sundström, förlag: student litteratur AB, 2005